Tuff dag
Malins fina begravning var som sagt i Fredags. Och jag har aldrig tidigare varit på en finare begravning. Dock har jag bara varit på släktingars begravningar, jag tror att det är en väldigt stor skillnad mot att ha förlorat en vän vilket jag nu gjort. Malin var verkligen allas egna lilla glädjespridare och hon kommer alltid att minnas som det också. Men jag har gråtit väldigt mycket över att ha mist henne såklart, men när jag stod på kyrktrappan insåg jag verkligen att det inte alls bara var en hemsk dröm allting. Det var sanningen, Malin är verkligen borta. När jag klev in i kyrkan och såg hennes fina vita kista stå framme på altaret men massor med rosa rosor på kände jag klumpen i magen. Det var det hemskaste jag varit med om! Allting var så otroligt fint. Alla grät såklart, och fina sånger spelades högt. Det värsta av allt var när vi skulle ta farväl för sista gången, lägga våran ros och lägga en hand på kistan för våran fina Malin. Det gjorde så ont inom mig, men jag hoppas att du såg ner mot oss och log och insåg hur älskad du var/är. För så är det utan tvekan! Hur som helst så hoppas jag att Malin har det bra där hon befinner sig, men jag vill fortfarande inte tro att detta är sant. Min fina lilla Malin.. </3
Kommentarer
Trackback
