En applåd för mig
Min skolgång har alltid varit den sämsta och aldrig varit den bästa, om ni förstår vad jag menar (?). Men på den senaste tiden har jag verkligen fått höra från alla mina lärare, mina vänner, min familj osv att om jag vill ha en framtid så är det dags att börja ta tag i skolan och sattsa allt jag kan för att lyckas. Det var någonting med just dom orden som fick mig att verkligen inse att jag inte längre kunde fortsätta så som jag gjorde. Jag har haft den otroligt svårt hela vägen men jag har inte gett upp för det. Jag har haft både anpassad skolgång, gått halvdagar, gått kvällsskola och så mycket mer. Och tro det eller ej, men jag är inte längre icke godkänd i något ämne. Innan var jag det, och jag vill inte ens prata om hur många IG:n jag hade. Men nu är jag stolt, den gamla Jennifer är tillbaka igen, säger mina lärare. Det är så skönt att känna denna känsla som jag gör. Visst är jag medveten om att jag inte har nått enda fram, men en lång bit på vägen är jag lugnt iallafall! Med detta inlägg vill jag iallafall framföra till alla er där ute som är osäkra, ge aldrig upp, vad ni än gör. Gör som jag, se och lär. Jag hade aldrig i hela mitt liv klarat det utan mina underbara lärare, min fina familj, eller mina bästa vänner.
